Tro det eller ej, men nu har jag installerat Fedora 9 på riktigt och allt fungerar ordentligt bra. Det kommer nog att vara en liten uppstartssträcka innan jag lär mig yum och allt annat i terminalen, samt hur jag ska leta på de olika forumen för att hitta svar på mina frågor.
Jag hade sedan tidigare köpt hela paketet med "Playback Plugins" från Fluendo för 28€ (ca 270 kr). På Ubuntu kan man ju ladda ner och kalibrera själv. Men att få hela paketet, lägga in det i mappen /.gstreamer-0.10/plugins och sen genast börja kolla på film i Totemspelaren, som i Fedora fungerar stabilt, det känns verkligen som det är värt pengarna.
För varje version av Ubuntu som har kommit ut, så har Canonical putsat på Gnome och slipat på deb-filerna, men den senaste tiden har Ubuntu blivit allt buggigare.....och långsammare.....
Jag hade en gång mellan Ubuntu 7.10 och 8.04 testat att installera en version av Fedora (inte för att jag tänkt köra det, utan för att se hur systemet såg ut) och jag minns hur jag fascinerades av snabbheten i Fedora. Men som sagt, jag skulle ju tillbaka till Ubuntu. Sen jag har kört 8.04 och testat 8.10 Alpha 2 av Ubuntu, så känner jag mig redo att ge upp. Jag trodde en hel del på 8.04, men det har visat sig vara ovanligt instabilt, sen tänkte jag att 8.10 kommer med en massa nyheter, men så var inte fallet. Förmodligen så kommer Ubuntu att bli nedpetat från tronen på Distrowatch.
Jag tror att Fedora, OpenSuse och Ubuntu + några till linuxdistributioner kommer att kämpa om nytillkomna användares uppmärksamhet. Mitt tips är att Fedora (och då även Red Hat) kommer att vara vinnaren.
Av samma anledning som jag valde att gå över från Windows till Xandros (d.v.s. p.g.a. ett bättre system), har jag nu valt att gå över från Ubuntu till Fedora. Och för mig handlar det inte om pengarna (som att jag måste betala för codecs), utan att jag helt enkelt vill ha det bästa systemet.
Det finns ju också möjlighet att köra en Fedora server för den som vill.
lördag 23 augusti 2008
fredag 8 augusti 2008
Open Source ger mersmak
IBM:s samarbete med Red Hat, Ubuntu och Novells Suse Linux bådar gott inför framtiden.
Jag hade blivit väldigt trött på virusrensningar i Windows XP och började leta efter ett alternativ. Detta var någon gång under sommaren 2006 och efter mycket googlande så fann jag till slut det kanadensiska linuxsystemet Xandros. Jag betalade 950 kr för operativsystemet och jag minns hur orolig jag var att min dator inte skulle få liv igen.
Det var en chansning, ungefär som att köpa grisen i säcken. Men installationen var enkel och jag kom genast ut på internet. Det var en hel del inställningar och ofta låg Xandros egna servrar nere, när man ville uppdatera eller söka efter program att installera.
Jag blev faktiskt lite irriterad och drog mig till minnes att min vän Hans i Lund, först hade tipsat mig om Ubuntu, som var helt gratis att ladda ner och använda. Men jag kunde för allt smör i Småland inte tro att något som var gratis, skulle kunna vara bättre än något som kostade. Och det var därför jag hade valt Xandros först.
Men så började jag googla lite till och fann snart webbsidan Distrowatch, som listar de 100 populäraste linuxdistributionerna (av mer än 200 st) och där låg Ubuntu etta, vilket är dess status fortfarande. Så jag laddade ner Ubuntu och märkte att det var lika lätt, om inte lättare att komma igång.
Eftersom Xandros är Debianbaserat, så var alltså steget inte långt till Mark Shuttleworths Ubuntu, som är gratis, vilket Xandros inte är. Om man vill så kan man köpa support till Ubuntu från Shuttleworths företag Canonical.
Jag gick från Xandros 3.1 till 4.0 business editon och sen över till Ubuntu 6.10 (Edgy Eft) och har sedan dess varit trogen Ubuntu och kör nu Ubuntu 8.04 (Hardy Heron), vilket innebär att på de två år som gått och med de två uppdateringarna; Ubuntu 7.04 (Feisty Fawn) och Ubuntu 7.10 (Gutsy Gibbon), så har jag på två år varit med om en kraftfullare systemutveckling, än motsvarande utveckling hos Windows, från Windows 98 till Windows XP.
Nu väntar jag på nästa version, Ubuntu 8.10 (Intrepid Ibex), som det ska bli spännande (som alltid) att uppdatera till.
Vad gäller IBM, Red Hat och Novell, så bidrar de till att legitimera linux på skrivbordet, eftersom de också är bland de företag som bidrar med mest kod till kerneln. Linuxkernelns utveckling är en viktig komponent för att förstå att det inte är en fråga om, utan när Open Source och Free Software dominerar på mjukvarusidan.
Vem som gör det på hårdvarusidan spelar inte så stor roll, bara drivrutinerna till linux är lika öppna som de är självklara.
Jag hade blivit väldigt trött på virusrensningar i Windows XP och började leta efter ett alternativ. Detta var någon gång under sommaren 2006 och efter mycket googlande så fann jag till slut det kanadensiska linuxsystemet Xandros. Jag betalade 950 kr för operativsystemet och jag minns hur orolig jag var att min dator inte skulle få liv igen.
Det var en chansning, ungefär som att köpa grisen i säcken. Men installationen var enkel och jag kom genast ut på internet. Det var en hel del inställningar och ofta låg Xandros egna servrar nere, när man ville uppdatera eller söka efter program att installera.
Jag blev faktiskt lite irriterad och drog mig till minnes att min vän Hans i Lund, först hade tipsat mig om Ubuntu, som var helt gratis att ladda ner och använda. Men jag kunde för allt smör i Småland inte tro att något som var gratis, skulle kunna vara bättre än något som kostade. Och det var därför jag hade valt Xandros först.
Men så började jag googla lite till och fann snart webbsidan Distrowatch, som listar de 100 populäraste linuxdistributionerna (av mer än 200 st) och där låg Ubuntu etta, vilket är dess status fortfarande. Så jag laddade ner Ubuntu och märkte att det var lika lätt, om inte lättare att komma igång.
Eftersom Xandros är Debianbaserat, så var alltså steget inte långt till Mark Shuttleworths Ubuntu, som är gratis, vilket Xandros inte är. Om man vill så kan man köpa support till Ubuntu från Shuttleworths företag Canonical.
Jag gick från Xandros 3.1 till 4.0 business editon och sen över till Ubuntu 6.10 (Edgy Eft) och har sedan dess varit trogen Ubuntu och kör nu Ubuntu 8.04 (Hardy Heron), vilket innebär att på de två år som gått och med de två uppdateringarna; Ubuntu 7.04 (Feisty Fawn) och Ubuntu 7.10 (Gutsy Gibbon), så har jag på två år varit med om en kraftfullare systemutveckling, än motsvarande utveckling hos Windows, från Windows 98 till Windows XP.
Nu väntar jag på nästa version, Ubuntu 8.10 (Intrepid Ibex), som det ska bli spännande (som alltid) att uppdatera till.
Vad gäller IBM, Red Hat och Novell, så bidrar de till att legitimera linux på skrivbordet, eftersom de också är bland de företag som bidrar med mest kod till kerneln. Linuxkernelns utveckling är en viktig komponent för att förstå att det inte är en fråga om, utan när Open Source och Free Software dominerar på mjukvarusidan.
Vem som gör det på hårdvarusidan spelar inte så stor roll, bara drivrutinerna till linux är lika öppna som de är självklara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)